Vi pratar bebisspråk till den vi älskar

Man möter ibland par på stan som pratar till varandra som om de vore små barn. Ibland ser man föräldrar som hukar sig och gullar och fjantar. Vissa är emot bebisspråk, andra inte. En del hävdar att man ska prata till barn som om de vore vuxna så tidigt som möjligt. Åsikterna är många och mina funderingar och åsikter har varit splittrade och kluvna. Sedan blev jag kär, föll pladask ner i kärleksgropen och fann mig själv plötsligt hitta på både det ena och andra smeknamnet. En nära vän sa till mig, herregud, du har blivit en sådan person som är sådär som…. Jag hade inte insett det själv. Men jag pratade bebisspråk till personen jag älskade. Skämdes inte över det. Var inte heller särskilt stolt. Det föll sig naturligt. Jag gullade. Och det kändes bra.

Har ni någon gång sett ett barn flirta? Det är helt naturligt att barn ler mot en och tittar stort och glatt in i ens ögon. Det är deras sätt att skapa närhet på samma sätt som en vuxen person flirtar med någon på krogen. Om du ler mot någon som ler mot dig tillbaka så säger den personen indirekt att han eller hon är en vän. Ni skapar en relation. Har ni aldrig känt när ni suttit på bussen hem eller stått i kön att ni främmandes kan le mot en människa som ler och tittar på er tillbaka? För en kort stund så ser ni den personen som en vän. Ingen främling och ingen fiende. Vi skapar relationer dagligen till främlingar genom att le och våga släppa in dem. På samma sätt som ett litet barn blir trygg när en förälder eller nära vuxen håller om oss blir vi trygga av vår partner i det vuxna livet.

Ett litet barn jollrar och en förälder ställer sig glatt och ler mot barnet och pratar med en ljuv ljus röst. På samma sätt pratar vi till den vi älskar. Vi kanske kan strunta i alla fjantiga ord för en stund och tänka på innebörden av att visa att man bryr sig. Så att prata bebisspråk är inget annat än att visa att man står varandra nära. Alla gör det inte. Hädanefter kommer jag tycka att det är fint. Det tycker jag att ni också ska göra.

Ensam tilsammans

Det bästa jag vet är att vara med människor som man kan vara tysta tillsammans med. Igår högg jag tag i Rebeccas arm och sa precis det. Jag uppskattar dig för att jag kan vara tyst när jag inte orkar prata. Hon sa att hon uppskattade det med.

Vart är du?

Vaknade upp, och utan att öppna ögonen blev jag påmind om att jag hittat rätt. Att få vända kroppen, fortfarande med slutna ögon medan man smyger, letar efter hans kropp med händerna. Och att plötsligt hitta han, fantastiskt. 


Vi spenderade hela kvällen igår framför tv:n med tryffelmackor och dåliga filmer. Och idag har vi inte gjort mycket mer än att fylla på våra kaffemuggar och äta salamimackor. Jag skulle väl tippa på att klockan var runt 11:00, icke.

Att våga

Man måste komma ihåg att njuta av varje beröring. Varje gång han lägger armen om min axel när vi går på stan. Varje gång han lägger sitt ben nära ens eget. Varje kyss. När han lägger hela sin kropp nära min för att värma. Varje gång han klappar min kind. Det är en lyx att få känna och uppleva. Man måste blunda och känna hur hela kroppen vibrerar. Varje beröring. Njut av nuet, lägg gamla lik och nya krig åt sidan. De betyder ingenting. Blunda och skratta av lycka när du känner dina läppar mot hans.

Det handlar väl om att våga. Men att våga är det läskigaste som finns. Att stå med sitt hjärta i handen och tveka, vågar jag ge bort det? Första gången var det så pirrigt. Vad har jag att förlora? Det visste jag inte då. Efter några gånger är det mer skitläskigt än pirrigt. Att varsamt slå in sitt hjärta i ett litet paket och ge bort det, här får du en present, det är ditt nu. Du kan göra vad du vill med det. Ja men det är väl klart att det är skitläskigt, när vissa faktiskt har gjort precis vad de velat med det. Kastat det i en sjö och plötsligt kan man inte andas längre, hej då nu drunknar jag.

När den rätta dycker upp säger hjärtat till, och då får huvudet säga vad det vill

Du är inte vad jag förväntade, men du är den enda som kan handtera mig och du vet vem jag är. 

Jag skriver ner det här i hoppet om att du ska förstå. Jag klarar inte längre att bli disciplinerat av frustrationen av en osäker mann. Och medan jag kysser dig vet du att jag inte längre kan säga förlåt för dina tidigara älskares misstag...